Hunger och Mättnad

Helt basala kroppsliga signaler som gör beroende komplext att arbeta med

Hunger ur ett Beroendeperspektiv

Hej och välkommen åter!

Idag ska vi ta en närmare titt på begreppet hunger ur ett beroendeperspektiv. Även om vi vanligtvis tänker på hunger i samband med mat, kan detta begrepp också tillämpas på olika typer av beroenden.

Hunger är en drivkraft som motiverar oss att söka efter något vi behöver eller längtar efter. I samband med beroende kan hungerkänslan representera det intensiva begäret eller craving efter den substans eller aktivitet som individen är beroende av. Dessa begär kan ha både fysiska och psykiska ursprung. Här ska vi utforska hur förståelse för dessa kan hjälpa dig som beroendeterapeut att stötta dina klienter på ett djupare plan.

Hunger och mättnad ur fysiologiskt perspektiv

Aptitreglering, som inkluderar både hunger och mättnad, påverkas av hela 29 olika hormoner, peptider och nervsignaler. Vissa av dessa genereras i kroppens organ kopplat till ätande, till exempel:

Leptin: Ett mättnadshormon som produceras i fettvävnad.
Ghrelin: Ett hungerhormon som produceras i matsmältningssystemet.
Insulin: Ett mättnadshormon som produceras i bukspottkörteln.

Dessa signaler är tydligt kopplade till kroppens energibalans, dess homeostas. När dessa hormoner når hjärnan startas en reglering från hjärnstammen och hypothalamus för att styra aptiten hos individen – ska du motiveras att söka det du behöver eller ska du vara nöjd för stunden?

Andra substanser i hjärnan modulerar denna reglering, till exempel:

Serotonin: Ökade nivåer av serotonin ger en ökad mättnadskänsla.
Endocannabinoider: Höga nivåer av endocannabinoider ökar hungerkänslan och förstärker njutningen.

Hunger och mättnad ur psykologiskt perspektiv

Utöver de fysiologiska mekanismerna spelar även psykologiska faktorer en stor roll i hur vi upplever hunger och mättnad:

Emotionellt användande: Känslor som stress, ångest och skam kan leda till ökad aptit och craving. Vid Ultra Processed Food Addiction (UPFA) eller när huvuddrogen inte är tillgänglig, kan komfortmat som är rik på socker, salt och fett ge tillfällig lättnad och känsla av mättnad. Titta runt dig: används sötsaker, läsk, energidryck, kakor, bullar och glass av dina patienter för att lindra saknaden efter huvuddrogen?

Cue-Induced Craving: Tid, plats eller sensoriska intryck (syn, hörsel, doft) kan trigga hungerkänslor och craving även när vi inte är fysiologiskt hungriga.

Dessa typer av reglering kallas också hedonisk reglering och ger initialt positiv återkoppling genom njutning och belöning när mättnad infinner sig. Vid långvarigt bruk försvinner dock denna effekt och istället uppnås ingen njutning eller belöning, utan dysfori uppstår och individen brukar enbart för att minska denna.

Hur påverkar detta dig som beroendeterapeut?

Utbildningen till beroendeterapeut på Know Addiction Academy täcker detta komplexa samspel och ger dig förståelse för den enorma komplexiteten i hunger- och mättnadsreglering, vilket är viktigt för att kunna hjälpa dina klienter oavsett vilket beroende de kämpar med. Genom att förstå dessa grundläggande mänskliga drivkrafter kan du arbeta med mer effektiva strategier för att stödja deras tillfrisknande.

Håll utkik efter vår nästa bloggpost där vi kommer att dyka djupare in i konceptet craving och mental besatthet, och hur cravings biokemi baseras på orkestreringen av den komplexa hunger- och mättnadsregleringen, inte bara ur hedoniska perspektiv, men även rent homeostatiska. Där kommer vi även ta upp begrepp som interoception och visceral feedback och hur beroende påverkas av detta.

Vi hörs

Frida & Charlotte

Kategorier: : grundläggande teori